Akademisk ridkonst
Carina Eriksson-Branderup

Akademisk ridkonst
Carina Eriksson-Branderup har 123 inlägg i 102 trådar som blivit lästa 63340 gånger.

FILOSOFI

När jag undervisar utgår jag först och främst ifrån vad ryttare och häst kan tillsammans i dagsläget. Detta för att kunna bilda mig en uppfattning om, vad jag tycker att vi ska börja jobba med. Jag har alltid en plan för varje ekipage hur de så småningom ska kunna nå allt högre mål i sin träning. Därför vill jag gärna att vi håller en kontinuitet och jag jobbar helts med ekipage som är intresserade i att jag kommer tillbaka till dem. Oftast fokuserar jag mest på hästen istället för t.ex. på ryttarens sits. Varför? Jo av den grund att jag inte tycker att det till en början handlar om att kunna sitta perfekt till häst. Utan vad viktigare är, är att ryttaren börjar känna och uppleva sin häst under sig och bilda sig en uppfattning om vad som händer i hästens kropp för att därefter använda hjälperna korrekt. En bra sits är en följsam sits oavsett hur den ser ut vad viktigare är, är att försöka sätta ord på den känsla ryttaren ska försöka uppleva så att man kommer i kontakt med hästen.

Att ha en fin och balanserad sits som ser bra ut i andras ögon betyder inte att jag har bättre känsla för vad min häst gör. En bra sits är en följsam sits där ryttaren genom sitt säte kan känna vad som sker i hästen och analysera det. Det en korrekt sits kan göra är ju givetvis att ge hästen större chans att utföra olika övningar bättre, men det betyder inte att sitsen ska se bra ut i andras ögon. Ett dåligt säte påverkar givetvis en ryttares hand som då ofta korrigerar sätets brister på följsamhet istället för att handen bara hjälper hästen att förbli lätt och fin på handen med en fin sökning. Tänker man på detta lilla så kan man också lära sig att korrigera sig själv och inte bara hästen. Det är viktigt att man hittar sin egen individuella korrekta sits eftersom vi alla är olika skapta.

Jag har många elever som kommer med sina hästar som har en rad olika problem. Det är kissing spines och div. andra ryggproblem, frambens problem, spatt, patella, dålig exteriör som inte egentligen lämpar sig för att rida på. Till sist så kommer många äldre eller rent av gamla hästar och alla dessa lyckas vi också sätta igång. Sakta byggs kroppen upp igen på dessa hästar så att dom blir friska hästar med fina utlåtanden av både veterinärer, hovslagare och massörer som tycker att ridningen eller markarbetet gett fina resultat. Men man måste komma ihåg att varje häst har sin begränsning och man kan inte utföra mirakel.

Givetvis har jag många elever som har helt friska hästar också, och dessa är ju de som kan avancera lite fortare och några av dem har jag nu tränat så att de kommit upp på den nivå jag själv är. Många har lärt sig att nu kunna se skillnaden mellan bra och dålig träning med tanke på hästen fysiska och psykiska förutsättningar. Min personliga åsikt är att det är här det brister. Vi som är fritids ryttare vet för lite om hur träning av hästen borde se ut, om vi nu utgår ifrån hästens anatomi, rörelseapparat och interiör. Det är också för lite kunnande i att förstå och kommunicera med sin häst och då är det ändå denna kategori av ryttare, fritidsryttare det finns flest av. Men är du beredd, oavsett vem du är och på vilken nivå du är att utvecklas, både personligen och med din häst så kan jag hjälpa dig.

TILL SIST:

Dressyren är ju till för hästen - inte hästen för dressyren!