På teori försöker jag på ett lätt sätt att åskådliggöra för ryttaren och deltagare till fots kort om anatomin och hur vi utifrån där arbetar och formar hästen. Hur gör man en öppna och sluta? Vad är hjälpgivningen? Vad är egentligen begreppet hjälpgivning och när ska man använda en hjälp osv. Jag pratar om vad ryttaren ska tänka på med sin egen kropp och även sinne. Ibland går jag mer in på sadlar, bett och det jag lärt mig av egna erfarenheter om hästens munhåla. Ibland har jag också video visning där vi ser på arbetet och ridning av mina hästar eller på någon av instruktionsfilmerna som Bent gjort eller andra filmer om ridning. Ibland tittar vi också på andra former för ridning för att lära oss se skillnaden. Detta gör jag av det syfte att mina elever ska lära sig att inte döma andra ridformer utan lära sig att se vad bra ridning är och det förekommer i alla stilar. Det är viktigt, att lära sig vara ödmjuk, att ha ett öppet sinne och se saker positivt. Numera kommer jag också att förklara en hel del om kommunikation mellan häst och ryttare som jag verkligen tycker är både viktigt och intressant. Häst och ryttare måste ha en bra kommunikation för att få bra resultat både i hantering och ridning.
Longeringsarbete
Här vill jag att vi arbetar endast med en kapson, en longerlina och ett kort spö. Jag visar hur man enligt denna filosofi börjar och vad man ska lära sig att se efter när man arbetar hästen från marken. Först ber vi hästen om att lära sig eftergift och den ska på ett tygeltag (parad) sänka sitt huvud. Härifrån ställs och böjs hästen stillastående till höger respektive vänster detta för att se hur böj reflexen går igenom till bäckenet. Sen ska hästen lära sig att härifrån i skritt på en liten volt vara avspänd och börja träda in med sitt inre bakben för lära sig träda in till tyngdpunkten och ta med vikt. Sen ber vi hästen om att öka volten och bibehålla avspändhet, böjning, framåt- nedåt och placeringen av inner bakben. Detta ska hästen utföra på volt i framför allt skritt och trav men gärna ett par galoppsprång också. Hästen ska kunna förstå hjälperna att göra större respektive mindre volt, förstå drivning och framför allt att stanna från alla gångarter. Detta är longerings arbetet och på en enda helgkurs kan jag inte få vare sig häst eller ägare att utföra allt detta, utan det hela tar tid att lära sig. Detta är grunden till ridningen och härifrån börjar man sedan introducera ryttare, sadel och till sist bettet. Då har vi redan innan skapat en trygg häst som är säker i sitt arbete. Därmed minskar vi risken för oväntade, obehagliga reaktioner från hästen och vi har arbetat i den takt som hästen bestämt att den vill lära sig.
Arbete vid handen
Jag kan visa hur du arbetar hästen i bara huvudlaget med tyglar. Detta kan vi använda som fortsättning för den longerade hästen, konvalescenten eller de hästar som av andra skäl har svårt med sin fysik. Men man kan också arbeta så här som omväxling till ridningen. Vi kan alltså lära hästen att göra öppnor, slutor, diagonala och förvända slutor. Här kan man också börja introducera de halva stegen som så småningom leder till piaff.
Härifrån lär man också hästarna eventuella skolor ovan mark så som Levaden som jag börjat nosa på nu.
Basic ridning
Här tittar jag på böjning och framåt- nedåt sökningen och lär ryttaren vad det är och hur det ska kännas. Jag arbetar också på att lära dig och din häst öppnor, slutor, diagonala och förvända slutor i skritt och trav och tittar lite på galoppen. Har vi nått så här långt så kan du på mina rekommendationer göra ett inträdes prov till Riddarskapet som Väpnar av den Akademiska Ridkonsten.
Bruksridning
Vad jag menar med bruksridning är att om man ser tillbaka i historien och även idag så finns det en nivå på ridning som man kan beteckna som normal. MSV är en sådan nivå som är och var en normal nivå, och som en ryttare skulle uppnå för att kunna utföra ett arbete till häst. Detta oavsett om man var en riddare eller i modernare tid, en officer, en cowboy eller en vaquero, alltså en brukbar nivå på ridning. Givetvis innebär detta att man behärskar att rida på en hand. Man skiljer mellan bruksridning och där ridning blir konst. Att göra en halv piruett eller ett enkelt byte är brukbart men att göra hela piruetter och byten i serie då är det för oss konst. Skolor ovan mark t.ex. tillhör stridskonst.
Här ska öppnor, slutor, diagonala och förvända slutor och halva piruetter fungera i både skritt och trav. Jag tittar mer på tempo växlingar i skritt och trav för att sen kunna börja med de halva stegen som senare blir till piaff. Eller så jobbar vi redan på piaffen beroende på hästen och ryttares förmåga. Här ska vi kunna behärska takt och tempo. Vi ska vi börja jobba mer med galoppen och se om vi kan få skolorna att fungera även där. Vi ska få halva vändingar/piruetter att fungera och att kunna göra ett enkelt byte från vardera hållet. Kommer detta att fungera fint då är man en så kallad bruksryttare dvs. man rider på en MSV nivå. Nu kan man på mina rekommendationer göra ett inträdes prov till Riddarskapet som Riddar av den Akademiska Ridkonsten.
Piaff
Här jobbar vi med att de halva stegen som ska bli till piaff och de olika övergångar mellan piaff och de tre gångarterna. Man kan även korrigera olika fel i piaffen som tex piaff balancé där hästen gungar från sida till sida med framben eller bakben. Hästen kanske piafferar med vikten mer på frambenen än på bakbenen osv.
Detta är så långt som mina kunskaper räcker idag. Jag har med Braut lärt mig att rida en fin piaff med övergångar från alla tre grundgångarter. Öppna och sluta i piaff och halva piaff piruetter. Med Braut har jag även börjat arbeta med passagen. Med Pluto har jag ocskå nosat lite på hur passage och nu ska jag lära mer om levad arbetet. Men Sleipner arbetar jag mycket med halva steg till piaff och även lite början till levad för att lära honom använda sina vinklar bättre. Med Atgeir som är en femgångare får jag en inblick i islandshästryttarens problematik. För mig är det viktigt att ha en bra spridning på mina läromästare, hästarna, för att få så stor kunskapsbas som möjligt när jag ska ut och undervisa. Det räcker inte enbart med teoretiska kunskaper som instruktör.
