När jag under hösten 2001 valde att åka ner som praktikant hos Bent på Hof Hellerholz i Tyskland visste jag redan innan att det betydde hårt arbete under tre månader. Men jag ville göra denna praktik av den grund att om jag nu skulle fortsätta som instruktör och utvecklas i min ridning, så tyckte jag att det var viktigt att förkovra sig. Genom att se Bent arbeta sina hästar dagligen under en längre period och rida sin egen häst intensivt under denna tid så kunde jag ju ge mina elever mer kunskap och kvalitet när jag sedan kom hem igen. Jag hade tur att i två månader också kunna hjälpa Stefanie Staudinger, som var hans beridare på Hellerholz, med hennes arbete med unghästar för inridning och tillridning. Jag fick också en unghingst som jag fick jobba med på longen.

Stallet på Hellerholz var uppdelat i sto- och valackstall och ett hingststall med 12 boxar i varje stall. När man kommer som ny praktikant börjar man i sto- och valackstallet och det är väldigt skönt för att det var inte lika hårt arbete i det stallet. Där var det betonggolv och man hade halmen och höet i det stallet också. I hingst stallet så var det kullerstensbotten med sand på så ni kan ju tänka er hur tungt det var att mocka ut och skjuta skottkärrorna på det underlaget och sen ska man in med hö och halm. Jag lovar att man fick stora muskler av det!

Man bodde på stället och hade ett eget rum och det fanns ett allrum och ett kök med utsikt över ridhallen så man kunde äta frukost och titta på ridning samtidigt om man ville. Man fick ta hand om sig själv helt och hållet under denna period, att ha sin häst där och undervisning fick man ju i gengäld för arbetet och det enda man behövde köpa var maten till sig själv. Vissa kvällar så lagade Bent mat och vi fick komma in och äta tillsammans med honom och då kunde man ju också passa på att sitta och slå i såväl gamla som nya böcker om hästar.

Mina första sex veckor praktiserande jag tillsammans med en tysk kille som heter Marius Schneider. Han var en toppen kille att jobba tillsammans med, omtänksam som bara en väluppfostrad tysk kille är och då fick jag vara i sto stallet där allt är lite mer lättjobbat. Sen åkte han hem och de sista två månaderna jobbade jag tillsammans med norska Solweig och jag fick gå över till hingststallet. Vi hade jättekul tillsammans och vi kunde verkligen arbeta som ett bra team och hjälpa och stötta varandra. Detta var faktiskt viktigt när man var på en och samma plats hela tiden och jobbar hårt så kroppen värker från fem på morgonen till nio på kvällen alla dagar i veckan i tre månader. Klarar man inte att hitta varann och jobba tillsammans så blir det olidligt.

Man kunde lägga upp arbetet lite som man ville men problemet var att allt skulle vara färdigt till tio på förmiddagen. Då ska man ha hunnit mocka 12 boxar, fodra hästar, släppa in och ut hästar, spola ben i minus grader (det beror på att marken inte fryser på vintern utan det är lerigt i hagarna trots fem minus), sopa och kratta stallgången och göra snyggt utanför stallet och hinna borsta Stefanies hästar och ha Bents hästar välryktade. Så då kan ni ju gissa att man måste gå upp tidigt!!

Så under tiden jag var där så gick vi upp klockan fem på morgonen och tog ett äpple med oss som man åt upp på vägen ut till stallet. Började med att släppa ut den första hästen och sen mocka sex boxar på en timme för att sen byta häst och mocka vidare tills klockan var sju och då fodra alla hästarna. När det var klart var det bara att borsta av de hästar som Stefanie skulle arbeta med vilket, i mitt fall var fyra stycken och hinna att kratta stallgången. Sen var klockan åtta och eftersom jag nu övertog hingst stallet så skulle jag hjälpa Stefanie och det resulterade i att Solweig måste vara klar till denna tid i sto stallet för att komma och hjälpa till och rykta Bents hästar undertiden.

Jag hjälpte Stefanie en timme varje dag och när jag kom tillbaka så var det oftast Hugin kvar att rykta och då gjorde jag det och sen hjälptes vi åt att göra fint på utsidan av stallet. När vi var färdiga så var det dags för frukost och då var klockan ca tio på förmiddagen och det enda man hunnit äta undertiden var ett bett av ett äpple då och då i förbifarten.

Under dagen så fick man hålla på att släppa alla 24 hästar ut och in och spola ben, ta ner hö, mocka på dynghögen. Så skulle man vissa dagar se till att kratta ridbanan för hand och vattna den, damma stolar och en massa annat som kunde dyka upp som t.ex. laga staket när någon häst gått igenom eller laga punkteringen på skottkärran. Så var det någon som kom dit och hade tummen mitt i handen så fick den lära sig vad man använder den till i alla fall.

Under tiden jag och Solweig var där så var det en höstgala så det var mycket som skulle städas och ställas i ordning till den. Mycket arbete men det var kul att resultatet blev bra och galan blev lyckad med fina glänsande hästar. Varje onsdag morgon mellan tio och tolv var det offentlig morgonträning där Bent och Stefanie red sina hästar och förklarade vad de gjorde och då skulle man bringa hästar i rätt turordning till och från stallet.

Detta är i stora drag vad praktiken på Hof Hellerholz innebar. Om man tycker allt jobb i stallet är OK eller om man tycker att det var jättejobbigt beror nog mycket på hur gammal man är eller ens attityd och/eller vad man har för tidigare erfarenhet av hästar och stallskötsel. En annan viktig del i det hela är ju om man tycker att man får något ut av att vara där med sin häst trots att kroppen värker.